fältkrassing
Lepidium campestre
Mer information om arten

Fältkrassing, eller med det mera poetiska och målande namnet kung Salomos ljusstake, är en gammal, kulturberoende växt. Den ett- till tvååriga arten växer på torr, ljusöppen och glesbevuxen mark som är starkt kulturpåverkad, t ex vägslänter, vägkanter, järnvägsområden, grusplaner, grustag och jordhögar.

Förr i tiden spreds fältkrassing med frövaror och den fanns då även i åkrar och vallar (Lyttkens 1885). I dessa biotoper finns den inte längre, bl a på grund av effektiv frörensning. Nu växer den bara på växtplatser enligt ovan. Den är ofta tillfällig men från Varberg och Halmstad finns exempel på ett par mycket stabila förekomster. Redan 1842 fanns växten på västsidan av Varbergs fästning och där kan man fortfarande glädja sig åt de vackra, flerarmade ”ljusstakarna”. Ahlfvengren (1924) anger som en lokal Kasernerna, dvs I 16 i Halmstad. 1948 samlade H. Andersson växten på samma plats och ännu på 1990-talet håller den sig kvar i området.

Första fynd

Först uppgiven av Fries 1819 under namnet Thlaspi campestre från Varberg.

Utbredning

22 rutor (10 %). Ganska sällsynt på kustslätten i den södra och mellersta delen, sällsynt i den norra. Ett par förekomster i den södra övergångsbygden. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.

Lokaler

Äldre uppgifter. Laholm Laholm bangården 1952 (F. Lundberg i GB); vägkant vid vattentornet 1955 (E. Malmström i LD). Ränneslöv (Neuman 1884). Ysby Vallberga, bangården 1952 (F. Lundberg i GB). Halmstad Halmstad 1923 (T. Hammarskjöld i LD) och 1932 (N. Alroth i GB); Slottsjorden och Kasernerna (Ahlfvengren 1924); torr vägkant vid I 16 1948 (H. Andersson i LD). Ännu på 1990-talet (se ovan). Snöstorp Nydala 1883 (A. Lyttkens i S). Falkenberg Falkenberg 1899 och 1904 (E. Svensson i LD resp S. Svenson i LD och SUNIV). Skrea Boberg (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Stafsinge Stafsinge by (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Varberg primäruppgift) och 1917 (G. Erdtman i S, G. Degelius i GB); flera insamlingar och uppgifter från Fästningens västra sida mellan 1842 (N. & C. Lagerheim i S) och 1935 (A. Frisendahl i UPS). Ännu 1992 (se ovan). Ås Derome mejeri, hållplats 1951 (F. Lundberg i GB).

karta