Fyrkantig johannesört är ursprunglig men mycket kulturgynnad. I naturliga miljöer som sluttningar och branter med gles lövskog, gärna bergekskog, växer den oftast sparsamt. Arten är emellertid mycket vanligare på torr till frisk kulturmark där den kan växa i mindre grupper eller ganska täta bestånd. Vanliga växtplatser är naturbetesmarker, övergivna åkrar, gläntor, bryn, skogsvägar, åker- och vägrenar, vägslänter och dikesrenar samt gräsdominerad ruderatmark. På övergiven åkermark kan den ibland uppträda mycket rikligt.
Första fynd
Först publicerad av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift. I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorpstrakten (Gertz 1947).
Bygdenamn och bruk
Ett par äldre lokalnamn är profethavre och brännvinsurta. Även det i Sverige vanliga hirkumpirkum är känt från Gällared i dialektformen hirkompirkom [en förvanskning av det latinska Hypericum]. Samtliga har också använts om äkta johannesört H. perforatum.
Utbredning
218 rutor (98 %). Mycket vanlig med undantag av några kustrutor, där arten saknas eller är sällsynt. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.