parkmåra
Galium pumilum
Parkmarans utbredning i Sverige är huvudsakligen östlig. Den har inkommit med gräsfrö från kontinenten och uppmärksammades första gången 1840.
Första fynd
Uppgiven av Ahlfvengren 1924 under namnet G. silvestre från Torup Skruvelsbo 1911. Sterner (1944) uppger att det enda för honom bekanta belägget (i GB) från lokalen är obestämbart. G. silvestre Schrad. uppgavs av Fries i Nov. I (1814) men uppgiften dementeras av honom själv i Nov. IV (1823).