Kransslinga är ursprunglig. Den näringskrävande arten gynnas av gödande utsläpp och bildar vanligen kraftiga och täta bestånd i näringsrika vatten. De vanligaste växtplatserna är mer eller mindre avsnörda (meander-)gölar och höljor vid större åar. Dessutom finns den ibland i bäckar, mindre sjöar, dammar och havsstrandsnära småvatten samt blöta kärr.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift. Äldsta belägg från Hasslöv 1700-talet (P. Osbeck i S).
Utbredning
39 rutor (17 %). Ganska sällsynt i Hylte, Falkenberg, Kungsbacka och på kustslätten i Laholm. Sällsynt i Halmstad och Varberg. – Ahlfvengren (1924): här och där.
Lokaler
Lättillgängliga besökslokaler: Laholm Ränneslöv Perstorp, göl SO om Gatesjön vid 4C 2h 43 33. Halmstad Halmstad göl vid Fylleån nära Kroken S om Fyllebro vid 4C 6e 37 20. Varberg Veddige VSV om Telnebacka, meandergöl intill Viskan vid 6B 0i 42 14. Kungsbacka Lindome Utesjö, åkerdiken S om sjön vid 6B 7e 19 30; Fageredssjön vid 6B 8f 08 06 och 05 07.
