Vit björnloka har troligen införts till vårt land genom utsade i ganska sen tid (Lagerberg 1956-58). Den växer på liknande ståndorter som sibirisk björnloka.
Trots svårigheterna att hålla isär de båda björnlokorna vill vi påstå att vit björnloka ökat i vissa delar av Halland.
Första fynd
Först uppgiven av Ahlfvengren 1924 från Falkenberg och Köinge baserat på uppgift av S. Svenson. Belägg från Falkenberg 1901 (S. Svenson i LD). Se också sibirisk björnloka. Äldsta belägg från Ås utan årtal (herbarium E. Fries i UPS).
Utbredning
39 rutor (17 %). I Laholm och i norra delen av Varberg är vit björnloka ganska vanlig, men i likhet med föregående underart saknas den nästan helt i ett brett område i mellersta Halland. Saknas i Kungsbacka. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
