Ängslosta, som inte rapporterats från landskapet sedan 1900-talets början, anses vara ursprunglig i området. Halländska ståndortsuppgifter saknas men enligt Hylander (1953) växer arten i Sverige i fuktiga ängar (gärna vid havet) och på mer eller mindre kulturskapade lokaler som diken, bygator och ruderatplatser.
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1817 under namnet B. commutatus från södra Halland (jfr Bromus commutatus).
Lokaler
Äldre uppgifter. Laholm Ö. Karup (Theorin 1865). Halmstad Skedala Nydala 1885 (A. Lyttkens i S). Falkenberg Falkenberg valskvarnen 1909 (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Varberg Tvååker Fastarp (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Varberg 1838 (E. Fries i S). Kungsbacka Släp Algussered (Lindeberg 1850); Klef 1861 (J. A. Leffler & C. M. Lamberg i GB och S); Särö (Svenson 1928).