Skogsbräken är ursprunglig men något kulturgynnad. Den förekommer i de flesta skogstyper, från torra till blöta och i såväl barr- som löv- och blandskogar. Arten växer emellertid också ljusöppet i kärrkanter, på kust- och klipphedar samt i sanddyner. Exempel på kulturpåverkade ståndorter är skogs- och skogsvägsdiken samt torvtäktsmossar.

Skogsbräken har sannolikt ökat under 1900-talet som följd av den kraftigt ökade skogsarealen.