Luktviol är en gammal prydnadsväxt som lätt förvildas i närheten av trädgårdar och utkastplatser. Den växer, till synes fullt naturaliserad, på frisk och mer eller mindre skuggig mark i lövdungar, snår, under häckar samt på grässlänter och vägkanter.
Arten har ökat under 1900-talets senare del. Förändringen kan åtminstone delvis förklaras av den ökade tillgången på lämpliga ståndorter, dvs igenväxande mark intill bebyggelse. Förr höll man efter snår och uppväxande sly mycket effektivare än idag.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 från Hasslöv (’Utsprider sig på Ängamarken I Hasslöfs trägård’). Äldsta belägg från Hasslöv 1700-talet (P. Osbeck i S).
Utbredning
74 rutor (33 %). Ganska vanlig på kustslätten, ganska sällsynt i övergångsbygden, saknas nästan helt i skogsbygden. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt. Lokalangivelser från sju socknar.
