Vattenmärke är ursprunglig men något kulturgynnad. Den växer sparsamt som övervattensväxt i näringsrika åar och märgelhålor.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 som sällsynt men utan lokaluppgift.
Utbredning
7 rutor (3 %). Sällsynt på kustslätten i landskapets södra hälft. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
Lokaler
Halmstad Eldsberga Gullbranna, Genevadsåns V strand (4C 5e 17 39) 1983 (HN, bekräftad av KG); Magnilund (4C 5f 29 03) märgelhåla 1982 (GM, bekräftad av KG). Harplinge biflöde till Skintan vid Harplingehus (4C 8b 47 43) rikligt 1987 (PW); sammanflödet av Skintan och Stockabäcken (4C 9b 03 39) 1987 (PW). Falkenberg Eftra Ugglarps kvarn (5C 0a 16 45) bäckutlopp 1980-talet (URP). Känd sedan 1975 (se nedan). Varberg Tvååker Galtabäck (5B 5h 3- 3-) bäcken O om E 6 1986 (MT); Hermanslycke (5B 5i 17 23) i ån Törlan 1980-talet (IL); Ängarna (5B 5i 31 15) Tvååkers kanal 1980-talet (IL).
Äldre uppgifter. Halmstad Halmstad 1825 (E. Fries i UPS). Harplinge 1886 (E. Ardell i LD); Haverdal bro (Ahlfvengren 1924). Söndrum (P. Hallberg enligt Ahlfvengren 1924); Möllegårdsbäcken (Wiger 1926); Långenäsudden strandäng (Sjögren 1954). Falkenberg Eftra bäckutloppet vid Ugglarps kvarn 1975 (NGN). Ännu på 1980-talet (se ovan). Varberg Dagsås Öströö 1875-77 (B. af Gennäs i brev till Hartman 1878). Lindberg ån [Munkån] SO om Tofta (Erdtman 1925 a). Sibbarp 1875-77 (B. af Gennäs i brev till Hartman 1878). Träslöv vid Apelviken (S. Svenson enligt Ahlfvengren 1924). Varberg Apelviken 1894 (G. Colliander i GB). Kungsbacka norra Halland (Fries 1817).