Kanadabinka är en ettårig, konkurrenssvag och ljusälskande art som växer på torr, sandig/grusig och vegetationsfattig mark - stations-, hamn- och industriområden, rabatter och trädgårdsland, sandiga trädesåkrar, gat- och vägkanter, grustag, jordhögar och avfallstippar. Den har också börjat dyka upp i naturlig vegetation, t ex i stabiliserade dyner vid Genevadsåns mynning.
Arten härstammar från Nordamerika och är känd från barlastplatser i Sverige sedan 1800-talets början. I Halland verkar spridningen till en början ha gått ganska långsamt och först mot mitten av 1900-talet ökar antalet insamlingar. Spridningen har i hög grad skett via järnvägar och vägar - 1906 samlades växten i Falkenberg, 1935 i Åsa, 1940 i Varberg, 1950 i Fjärås och Hishult, 1952 i Vallberga och 1958 i Skottorp, de tre sistnämnda söder om Halmstad.
Första fynd
Först uppgiven av Neuman 1884 från Halmstad (’Halmstad på barlast sedan år 1880, såväl på östra som vestra sidan av ån’). Äldsta belägg från Halmstad lastageplats 1894 (R. Tillman i LD och G. Tillman i S).
Utbredning
84 rutor (38 %). Vanlig på kustslätten, ganska sällsynt i den södra och mellersta övergångsbygden, sällsynt i den norra övergångsbygden och i skogsbygden. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
