lärk
Larix decidua
Europeisk lärk härstammar från södra och mellersta Europas bergsområden. Den har tidigare planterats i skogsbestånd, men eftersom den inte är resistent mot lärkträdskräfta har den numera i stor utsträckning ersatts av den motståndskraftiga hybridlärken L. x marschlinsii. Exempel på självföryngring finns, förutom från Gåsevadholm, även från Hallandsåsen, där arten planterades redan 1867.
Första fynd
Publicerad av Alströmer 1782 som planterad i parken vid Gåsevadholm 1763. Troligen självföryngrade sig dessa träd och gav upphov till två stora lärkar (Schotte 1917).
Utbredning
Europeisk lärk är rapporterad från 21 rutor (10 %) men i denna siffra ingår säkert även en del planterade förekomster.