hultbräken
Phegopteris connectilis
Hultbräken är ursprunglig. Den växer beståndsbildande i friska till fuktiga skogar, i alkärr/alsumpskogar och skuggiga bergbranter men framför allt längs vattendrag och diken i skogsmark.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 under namnet Polypodium Phegopteris som sällsynt i bokskog.
Utbredning
218 rutor (98 %). Mycket vanlig. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.