Nässelsnärja är sannolikt ursprunglig vid havsstränder men den finns också på kulturpåverkade åstränder samt i närheten av bebyggelse. Den är ettårig och parasiterar på brännässla Urtica dioica, men vi har också sett den på många andra växter, t ex lövbinda Fallopia dumetorum, kråkvicker Vicia cracca, käringtand Lotus corniculatus, kärleksört Sedum telephium ssp. maximum, snårvinda Calystegia sepium ssp. sepium, kustbaldersbrå Tripleurospermum maritimum ssp. maritimum, strandmalört Artemisia maritima ssp. maritima, strandveronika Veronica longifolia, åkermolke Sonchus arvensis var. arvensis och åkertistel Cirsium arvense.
Första fynd
Först uppgiven av Fuiren 1662 från Marö [kan vara Vare i Träslöv]. Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (L. Montin i S).
Variation
Nässelsnärja delas vanligen i två underarter, nässelsnärja ssp. europaea och strandsnärja ssp. halophyta. Att med hjälp av enbart utseendet skilja de båda underarterna åt är svårt och vi anser inte att vi har underlag för en uppdelning av vårt material.
Utbredning
11 rutor (5 %). Ganska sällsynt från Varberg och norrut. Från övriga områden finns endast ett fynd under inventeringen. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
Lokaler
Halmstad Getinge Vallanäs (5C 0d 25 01) i snår mellan väg och betesmark, på brännässla Urtica dioica och lövbinda Fallopia dumetorum, 1986 (KG herbarium). Varberg Lindberg Svenstorp (5B 8h 38 44) trädgård 1980-talet (GB). Stråvalla S om Löftaåns mynning (6B 1g 42 08) obetad strandäng 1986 (LS). Värö Ustö, rikligt på åkertistel Cirsium arvense 1992 (UU). Kungsbacka Fjärås Fagared (6B 5h 33 12 och 36 20) igenväxande trädgård 1985 (LA). Frillesås Snogge (6B 2h 19 17 och 20 15) vid ån på brännässla Urtica dioica och strandveronika Veronica longifolia 1981 (JK); N om Slätten (6B 2 10 41) vid ån 1988 (PW, bekräftad av KG). Släp Småbräkorna (6B 6d 10 17) fåtalig på käringtand Lotus corniculatus 1989 (UU); Särskär (6B 6d 39 23) fåtalig på kustbaldersbrå Tripleurospermum maritimum ssp. maritimum 1987 (UU); Yttre Fläckholmen (6B 7d 30 02) 1985 (IB, IE). Tölö Blixered (6B 6e 08 33) rikligt på brännässla U. dioica 1989 (UU). Vallda Grundsund (6B 5d 03 08) 1990 (GT, IB, LSa).
Äldre uppgifter. Laholm Hallandsås 1931 (S. Forsberg i GB). Hasslöv. Skummeslöv Skottorp. Våxtorp Vallen (samtliga Theorin 1865). Halmstad Halmstad "Nymans villa” 1871 (P. Hallberg i herbarium Halmstad enligt Ahlfvengren 1924). Varberg Lindberg utan årtal (E. Fries i LD och UPS); 1843 (C. J. Hartman i UPS). Tvååker Strömma 1916 (S. Svenson i LD). Kungsbacka Fjärås Ålgårda (Holmdahl 1953); avfallsplats V om Tjolöholms slott, ruderatmark 1960 (O. Nilsson i LD). Onsala 1800-talet (K. Sjöberg i S); efter vägen mellan Vallda-Onsala (Holmdahl 1953). Släp 1894 (E. Andreasson i GB, S och UPS); Särö, flera insamlingar och uppgifter mellan 1887 (H. Thorsson i LD) och 1900 (P. Silversköld enligt Ahlfvengren 1924); Sannagärde utan årtal (F. Liljeholm enligt Ahlfvengren 1924); Torred 1907 (F. Lundberg i handskrift 1949) samt 1950 och 1956 (S. Kvist resp S. Holmdahl i GB); Skörvalla strand 1890 (F. Liljedahl enligt Ahlfvengren 1924) och 1894 (A. Liljedahl i GB och S); Budskär 1909 (E. Hjertman i GB) och på 1950-talet (S. Holmdahl i handskrift); Maleviksholmen 1957 (S. Holmdahl i GB). Tölö Blixered 1893 (Neuman i LD). Vallda 1850-talet (W. Levan i S) och 1861 (S. L. Törnquist i LD).
