Smultronklöver är ursprunglig. Den kväve- och betesgynnade arten växer på friska till fuktiga, i första hand betade havsstrandängar. I flera svenska landskap förekommer den också på inlandslokaler. Från Halland finns några sådana uppgifter, dock inga aktuella: Hasslöv kyrkbyn enligt Theorin (1865). Lindberg Tofta (Gabrielsson 1882, Ahlfvengren 1924); Svenstorp (Gabrielsson 1882). Fjärås Äskatorp, 3 km från stranden (Ahlfvengren 1924).
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1819 (’Vid Lingemo, Kungsbacka, mellan Lindhof & Varberg m fl platser’).
Utbredning
27 rutor (12 %). Vanlig vid kusten ner till Varberg, ganska vanlig mellan Varberg och Falkenberg, sällsynt söder därom. – Ahlfvengren (1924): vid stranden, företrädesvis i norra Halland, sällsynt söder om Halmstad.
Lokaler
Lokaler söder om Falkenberg. Halmstad Trönninge 600 m SSV om pkt 25,5 (4C 5e 33 25) betad strandäng, sparsamt 1980-talet (HN); udden 1350 m NNV om pkt 25,5 (4C 6e 01 20) ganska torr strandäng 1980 och senare (KG). Falkenberg Eftra Stensjö, SO om Gåsanabbe (5C 0a 12 45) strandäng 1980-talet (URP). Skrea Boberg, ca 600 m NO om Holmaskaret (5C 1a 13 22) strandäng 1980-talet (A. Svensson, bekräftad av NGN).
Äldre uppgifter från området söder om Falkenberg. Laholm Hasslöv se ovan. Halmstad Eldsberga strandäng 1866 (F. Elmqvist i LD). Halmstad flera insamlingar från 1862 (A. Lyttkens i GB och UPS) till 1896 (A. Wigforss i LD); enstaka ex i östra hamnområdet (Söderberg 1929). Trönninge 1930 (T. Nordström i S).
