Sanddådra är en kulturberoende art som inkommit med frövaror under 1800-talet. Den tvååriga, ljusälskande och konkurrenssvaga växten tycks föredra torr, sandig och vegetationsfattig mark. Enligt äldre uppgifter växte sanddådran i åkrar, på glesa vallar och sandig ruderatmark (Lyttkens 1885, Hård av Segerstad 1924, Ahlfvengren 1924 och herbarieark). Under inventeringen är den endast funnen på två lokaler och bör karakteriseras som utdöende. Minskningen har orsakats av effektiv frörensning och moderna jordbruksmetoder.
Första fynd
Först uppgiven av Theorin 1865 från Hasslöv, Våxtorp Vindrarp och Ö. Karup. Lyttkens (1885) anger frekvensen till tämligen allmän.
Utbredning
2 rutor (1 %). Mycket sällsynt. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.
Lokaler
Halmstad Söndrum Tylöbäck (4C 7c 01 19) i sand vid betongfundament 1988 (PW herbarium, bekräftad av KG). Falkenberg Skrea ca 700 m VSV om kyrkan och S om järnvägen, sandig åkermark 1980, 1990 (SU, bekräftad av NGN).
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv se primäruppgifter. Knäred Trälshult 1918 (F. Hård av Segerstad i GB). Skummeslöv Skottorp 1869 (E. Lyttkens i LD). Ysby ovan Karsefors (Ahlfvengren 1924). Våxtorp se primäruppgifter. Ö. Karup se primäruppgifter; Gropemöllan 1916 (Ahlfvengren i S); Hemmeslöv (Blom 1930). Halmstad Halmstad Lotshyddan 1914 (Ahlfvengren 1924); Söndrum åker nära kyrkan 1941 (C. Blom i GB); Eketånga 1922 (T. Nordström i S och Wiger 1931). Falkenberg Eftra 250 m SO om pkt 11,49, vid vägskäl, början av 1970-talet (SU). Falkenberg 1909 (S. Svenson i LD, S och UPS). Morup Äspelunda, vägkant 1954 (H. Fries i S). Varberg Varberg 1935 (A. Frisendahl i UPS). Kungsbacka Släp Kullen (J. E. Palmaer enligt Ahlfvengren 1924). Ölmevalla 600 m N om säteriet 1963 (Ö. Nilsson i LD).