Vresros odlas främst som prydnads-, häck- och viltremisväxt. Den förvildas emellertid lätt och är helt naturaliserad på havsstränder längs hela kusten, främst på sand och grus men ibland även på strandängar och klippstränder. Arten sprids bl a genom nyponen, som är motståndskraftiga mot saltvatten. På havsstränderna ökar bestånden snabbt i storlek genom riklig rotskottsbildning och de mycket täta snåren konkurrerar ut all annan växtlighet. Vresrosen växer också som kvarstående och förvildad i landskapets inre, främst längs vägar och järnvägar men även i betesmarker, åkerkanter och på mer eller mindre övergiven odlingsmark intill bebyggelse.

Vresrosen, som härstammar från Alaska och nordöstra Asien, började odlas i Europa i slutet av 1800-talet (Nilsson 1967). Den rapporterades som förvildad i Sverige första gången 1918 från Uppland.