småsileshår
Drosera intermedia
Småsileshår är ursprunglig. Den växer främst, och ofta rikligt, i höljor på blöta torvmossar och på flacka, glesbevuxna stränder med finkornig mineraljord eller dy vid näringsfattiga sjöar. Ibland finner man den även på fukthedar och på vitmossdominerade gungflyn, men i den senare miljon är de övriga sileshåren vanligare. Åtminstone i norra Halland kan den uppträda rikligt i periodiskt uttorkade gölar nära havet.
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1817 under namnet D. longifolia L. men utan lokaluppgift.
Utbredning
162 rutor (73 %). Vanlig i skogsbygden och i den södra och mellersta delen av övergångsbygden. Ganska vanlig i den norra delen av övergångsbygden, ganska sällsynt på kustslätten. – Ahlfvengren (1924): här och där, i skogsbygden tämligen allmän.
