bergbräsma
Cardamine hirsuta
Mer information om arten

Bergbräsma förekommer sannolikt med två olika provenienser i landskapet, en ursprunglig och en ganska sent inkommen plantskole- och trädgårdsform. Morfologiskt är de dock lika. I någorlunda naturlig vegetation växer den ettåriga och konkurrenssvaga arten på strandvallar och torrängar vid kusten, främst i norra Halland. Vissa år uppträder den här i massförekomster. De vanligaste växtplatserna är emellertid plantskolor, rabatter, tomtgränser, parker och kyrkogårdar. Mindre vanlig är den i gräsmattor, på utkast- och tipplatser, P-platser samt hällmarker i kulturbetesmarker.

Bergbräsman gynnas av vår tids ökade transporter av jord och trädgårdsprodukter och är under spridning i landskapet.

Första fynd

Först uppgiven av Fries 1819 från Varberg, Balgö, Getterön och annorstädes. I handskrift från 1780[?]-talet uppger A. Afzelius arten från Våxtorp Vindrarp baserat på uppgift av P. Osbeck. [Vid denna tid ingick C. flexuosa i C. hirsuta.] Odaterat belägg från Varberg Getterön och Bonaholm (herbarium Agardh i LD).

Utbredning

52 rutor (23 %). Ganska sällsynt på kustslätten och i övergångsbygden, sällsynt i skogsbygden. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt efter kusten.

karta