Isop är en krydd- och prydnadsväxt som förr var en populär kyrkogårdsväxt. När den odlas i trädgårdar självsår den sig ganska lätt, men den är inte rapporterad som förvildad i Halland sedan 1948. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.
Första fynd
Först uppgiven av Ahlfvengren 1924 som förvildad i följande socknar: Laholm, Skummeslöv, Breared, Halmstad, Asige och Hunnestad (se nedan angående detaljer). Äldsta belägg från Våxtorp vid kyrkan 1894 (K. L. Larsen i UPS).
Lokaler
Äldre uppgifter. Laholm Laholm utanför nya kyrkogården. Skummeslöv grusgropen vid kyrkan (båda Ahlfvengren 1924). Veinge järnvägsstationen 1919 (E. Belfrage i GB). Våxtorp se äldsta belägg. Halmstad Breared 1948 (R. Cinthio i LD). Halmstad 1904 och 1908 (S. Svenson resp G. Lyttkens i LD). Falkenberg Asige 1918 (S. Svenson i LD); utanför kyrkogården (Ahlfvengren 1924). Vessige 1918 (S. Svenson i LD). Vinberg 1904 (S. Svenson i LD). Varberg Hunnestad Gårdakärr (Ahlfvengren 1924). Träslöv förvildad 1927 (T. Swanström i S). Tvååker kyrkogården (Westfeldt 1957). Kungsbacka Onsala Gottskär 1895 och 1917 (A. Stuxberg i GB resp H. C. Kindberg i LD och S). Släp Särö, på banvall strax O om järnvägsstationen 1922 (H. E. Johansson i S). Vallda Vallda 1917 (A. Levan i LD); kyrkogården (Westfeldt 1957).