ängsdaggkåpa
Alchemilla subcrenata
Ängsdaggkåpa bildar ibland ganska stora bestånd, främst i anslutning till vägar och bebyggelse men också i betes- och ängsmarker.
Första fynd
Först publicerad av Ahlfvengren 1910 från Snöstorp Marbäck och Veinge kyrkan samt, baserat på uppgift av K. Johnsson, från Hishult. Äldsta belägg från Veinge kyrkan 1908 (Ahlfvengren i LD och S).
Utbredning
109 rutor (49 %). Vanlig i mellersta Hallands skogsbygd, ganska vanlig i övriga områden utom på kustslätten mellan Halmstad och Varberg, där arten saknas nästan helt. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.
