bitterpilört
Persicaria hydropiper
Bitterpilört är ursprunglig men kulturgynnad. I någorlunda naturlig vegetation är den funnen på mineraljordsstränder och i alkärr. De vanligaste växtplatserna finns emellertid på fuktig, kulturpåverkad mark - vid märgelhålor och dammar, utmed vattendrag och diken genom betes- och åkermarker samt på stigar, åkervägar och i åkerkanter.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift. Äldsta belägg från 1700-talet (L. Montin i S).
Utbredning
217 rutor (97 %). Mycket vanlig. – Enligt Ahlfvengren (1924) allmän.