backsippa
Pulsatilla vulgaris
Backsippa är en gammal, huvudsakligen kulturberoende art. Den är framför allt betesgynnad och de flesta växtplatserna finns i naturbetesmarker, oftast i anslutning till hällar eller på sand och isälvsgrus i torra sluttningar. Mindre vanliga ståndorter är gravfält/gravhögar som hävdas med slåtter och ibland bränning samt vägslänter.
Backsippa är på många lokaler hotad av igenväxning orsakad av upphörd hävd, gödsling och kvävenedfall. Fridlyst.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 men utan lokaluppgift.
Bygdenamn och bruk
Följande äldre provinsnamn är kända: bocköron, kobjälla, oxöga, oxören, usnör, studaöron, yx(na)öga, yxn(a)ör(a).
Utbredning
119 rutor (53 %). Vanlig på kustslätten, ganska vanlig i övergångsbygden och sällsynt i skogsbygden. – Ahlfvengren (1924): tämligen allmän.
