Sengröe är ursprunglig men mycket kulturgynnad. Den har även odlats som vallväxt. Arten växer både fuktigt och torrt, t ex på mineraljord i vassbälten, i strandsnår, betesmarker, diken, trädgårdsland, på övergivna åkrar, åker- och vägkanter samt ruderatmarker.

Sengröe har sannolikt ökat under 1900-talet.