Pärlhyacint är en vanlig prydnadsväxt som lätt förvildas, främst i omedelbar närhet av trädgårdar. På ett par lokaler växer den dock till synes naturaliserad i lövblandskog ett stycke från bebyggelse (se nedan).
Arten härstammar från södra och mellersta Europa samt Mindre Asien. I Sverige är den känd som förvildad sedan 1772.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 (’Har i många år växit i Hasslöfs Trägård och kringspridt sig’).
Bygdenamn och bruk
Från Stamnared är namnet blåknappar känt. Se också blåmunkar Jasione montana.
Utbredning
35 rutor (16 %) men inte alltid antecknad under inventeringen. Troligen ganska sällsynt. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
Lokaler
Lokaler i naturlig vegetation. Halmstad Harplinge Borgasgård (4C 9c 12 36) fuktig lövblandskog med bl a svalört Ranunuculs ficaria ssp. bulbilifer, ormbär Paris quadrifolia, majsmörblommor Ranunculus auricomus (coll.) och gullpudra Chrysosplenium alternifolium, riklig, förmodligen ditkommen genom utkast, 1986 (KG). Kvibille Alekärr (4C 9d 47 24) lövblandskog 1986 (KG). Falkenberg´Falkenberg Östra Gärdet (5B 2j 40 45) dunge vid Lasarettsvägen 1993 (NGN).
