Vårklynne är ursprunglig på glesbevuxna, sandiga/grusiga eller steniga/blockiga havsstränder och på strandhedar. Någon gång har den ettåriga arten också uppträtt som åkerogräs och banvallsväxt.
Vårklynne odlas även som sallatsväxt och efter odling kan den dyka upp som självsått trädgårdsogräs.
Första fynd
Först uppgiven av Montin 1766 under namnet Valeriana locusta från Eldsberga Stjärnarp.
Utbredning
19 rutor (9 %). Ganska vanlig vid kusten från Varberg och norrut till gränsen, sällsynt söderut. – Ahlfvengren (1924): tämligen sällsynt.
Lokaler
Lokaler S om Varberg. Laholm Ö. Karup Hemmeslövsstrand (4C 2d 05 46) sandig/grusig P-plats 1983 (YJ). Känd från området sedan 1916 (se nedan). Halmstad Harplinge stranden mellan Skarvik och Skälvik 1979 (BT). Söndrum Trångudden (4C 6c 41 11) sandig gräshed, rikligt 1984 (PW). Falkenberg Vinberg Tröingeberg (5B 2j 46 47) självsått trädgårdsogräs efter tidigare odling 1980-talet (NGN).
Äldre uppgifter S om Varberg. Laholm Ö. Karup stranden V om Stensån 1916 (Ahlfvengren i S), i området ännu 1983 (se ovan); Gropemöllan 1927 (S. Svenson i GB och LD). Halmstad Eldsberga se primäruppgift. Halmstad 1900 (A. Åström i UME); Svinabäcken, fordom (P. Söderberg enligt Ahlfvengren 1924). Söndrum Tylön, insamlingar mellan 1900 (E. Lyttkens i LD) och 1941 (P. Andersson i LD). Falkenberg Skrea nära Skreanäs 1911 (S. Svenson i LD).
