Bolmört är en gammal kulturföljeslagare och medicinalväxt som fortfarande är bofast i landskapet, även om den påträffas allt mera sällan. Förutom tillfälliga förekomster vid gårdar och på ruderatmark finns ett par stabila populationer på vallarna vid Varbergs fästning och på en tånggödslad strand på Balgö. Förr växte den huvudsakligen på strandängar, där det legat tånghögar (Ahlfvengren 1924). Fröna bevarar sin grobarhet mycket länge i marken och ibland uppträder arten rikligt vid markarbeten (JK).
Växten är mycket giftig och Osbeck (1788) har följande, något lakoniska kommentar angående denna egenskap: ”Kyrkoherde Brunchmans doter i Hasslöf åt rötterna i stället för Palsternackor och dog deraf.”
Första fynd
Först publicerad av Fischerström 1761 (’Nyttigt kunde vara at hindra, det ej mycket af giftiga örter, såsom bolmört och Cynoglossum, måtte få växa vid Byarne, hvilka aldrig utan skada kunna ätas af Boskapen’). I handskrift 1754 av Fischerström från Hasslöv Dömestorpstrakten (Gertz 1947). Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (L. Montin i S).
Utbredning
6 rutor (3 %). Mycket sällsynt.
Lokaler
Halmstad Halmstad Linnégatan vid järnvägen (4C 7e 20 00) 1980 (TF). Lokalen förstörd vid järnvägsomläggningen på 1980-talet. Falkenberg Eftra St. Stensjö (5C 0b 05 04) betesmark 1980-talet (URP). Varberg Lindberg Balgö (5B 8g 32 05) tångstrand 1980-talet (BW). Varberg Fästningen (5B 7g 16 40) gräsbevuxna fästningsvallar 1980-talet (IL). Känd sedan 1921 (se nedan). Kungsbacka Onsala Rösan (6B 3e 45 18) jordhög 1993 (JJ); Malö (6B 2d) viken V om Nalleviken, ett stort ex 1989 (UU) samt Nalleviken, en bladrosett 1990 (JK, ELj, UU).
Äldre uppgifter. Laholm Hasslöv se primäruppgifter; 1859 (G. Theorin i UPS); kyrkogården i många år (Osbeck 1788); Dömestorp (Osbeck 1788). Laholm (Osbeck enligt Gertz 1947); vid kraftstationen på Lagaholmsruinens murar 1978 (YJ). Våxtorp kyrkbyn, avfallshög 1965 (YJ). Halmstad Halmstad 1893 (E. Lyttkens i LD), 1896 (A. Rålén i S) och 1926 (J. Wiger i S); vägkant 1940 (H. Runemark i LD); trädgård 1943 (B. Bengtsson i S). Harplinge kyrkobacke 1893 (C. Tillman i S). Snöstorp vid kyrkan i flygsand (Forsander 1809 i handskrift); kyrkogården utan årtal (A. Lyttkens i S). Falkenberg Falkenberg (Svenson 1928); valskvarnen (avvikande form med smalare kapslar och mindre klibbiga blad) 1936 (C. Blom i GB, LD och S); yttre hamnen omkring 1970 (NGN). Morup stranden (Svenson 1928). Skrea flerstädes vid stranden (Svenson 1928). Varberg Träslöv Näs (Svenson 1928). Varberg (Svenson 1928); Fästningen 1921 och 1925 (B. Nilsson i S resp T. Swanström i S) samt utan årtal (Peterson 1947 a), ännu på 1980-talet (se ovan); gamla tomter 1928 (T. Swanström i S); hamnen 1921 (G. Berg i LD), 1930 (S.-S. Forssell i LD) samt 1931 (B. Peterson i GB); Getterön, havsstrand 1946 (L.-L. Hylmö i S); hamnen vid Gyproc 1974 (G. och B. Peterson i GB). Värö Ustön (Erdtman 1927 b); Bua och Båtafjorden (Svenson 1928). Kungsbacka Fjärås nära kyrkan (Svenson 1928). Onsala Gottskär 1895 (A. Stuxberg i GB); vägkant 1925 (W. Palmaer i S); Malön (Ahlfvengren enligt Svenson 1928); Malön på sydsidan 1934; Norra Lund 1935 och Råö 1935 (samtliga F. Lundberg i handskrift 1949); Ramnö (A. Johansson enligt Ohlander 1960). Vallda Svarte mosse 1917 (A. Levan i LD). Ölmevalla Örmanäs (Svenson 1928); Kidholmens O spets 1 ex 1971 (Elfström 1971).