Amerikansk dunört är en sentida, till Europa införd men till Halland spontant invandrad art som snabbt blivit bofast i hela landskapet. Den kultur- och kvävegynnade arten är konkurrenskraftig på många fuktiga ståndorter. I någorlunda naturlig vegetation finner man den främst på mineraljord vid sötvatten och på skyddade havsstränder. Flertalet växtplatser finns dock på starkt kulturpåverkad, fuktig och ljusöppen mark i t ex diken, betesmarker, vid bebyggelse och på ruderatlokaler. Grönsaksland, åkerrenar, järnvägsområden och grustag är exempel på torra ståndorter där arten kan finnas.
Amerikansk dunört härstammar från Nordamerika och det första svenska fyndet gjordes 1910 (Jager 1986). Arten har under loppet av 40-50 år etablerat sig i hela landskapet och tävlar nu med bergdunört om att vara Hallands vanligaste dunört. Spridningen sker som hos andra dunörter mycket effektivt med vinden.
Första fynd
Först uppgiven av Holmdahl 1959 från Veddige Björkholms gård vid Stora Hornsjön, långgrunt och sankt strandparti. Äldsta insamling är från Enslöv Årnilt, Röjet 1951 (H. Andersson i LD).
Utbredning
222 rutor (100 %). Mycket vanlig.