brunag
Rhynchospora fusca
Brunag är ursprunglig. Typiska växtplatser är flacka, sandiga/grusiga stränder vid näringsfattiga sjöar samt mer eller mindre gungflyartade å- och sjömader med gles växtlighet. Vid kusten växer brunagen främst i fukthedsvegetation. Den bildar vanligen små, glesa bestånd och uppträder sällan lika rikligt som vitagen.
Första fynd
Först uppgiven av Osbeck 1788 under namnet Schoenus fuscus (’Vid Vråkärr, en gård i Vaxtorps Söken, och i Hishults Söken, på sura ställen’). Äldsta belägg från 1700-talet utan lokaluppgift (P. Osbeck i SBT-BERG).
Utbredning
73 rutor (33 %). Ganska vanlig i skogsbygden, ganska sällsynt i övergångsbygden och sällsynt på kustslätten. – Ahlfvengren (1924): flerstädes i södra och mellersta Halland (norra?).
