vitgran
Picea glauca
Mer information om arten

Genom att kustprovenienser av vitgran är mycket vindhärdiga och dessutom klarar att växa på mager mark har de använts ganska flitigt som läträd och sandbindare i Halland. Bl a planterades 63.000 vitgranar på Höka flygsandsfält i Laholm under slutet av 1800-talet (Mellström 1914). Tyvärr förlorar de som äldre de nedre grenarna och blir därigenom mindre effektiva som vindskydd. På senare tid har inlandsprovenienser börjat provas på torvmarker i västra Sverige, bl a på Skogsvårdsstyrelsens fastighet i Egernahult i Knäred. Från Laholm V. Mellby och Värö Vendelsö finns exempel på att vitgranen kan självföryngra sig i Halland.

Vitgran är inhemsk i ett brett bälte tvärs över Kanada.

Utbredning

17 rutor (8 %). Huvudsakligen planterade förekomster. – Ahlfvengren (1924): allmänt planterad bland gran.