Genom att kustprovenienser av vitgran är mycket vindhärdiga och dessutom klarar att växa på mager mark har de använts ganska flitigt som läträd och sandbindare i Halland. Bl a planterades 63.000 vitgranar på Höka flygsandsfält i Laholm under slutet av 1800-talet (Mellström 1914). Tyvärr förlorar de som äldre de nedre grenarna och blir därigenom mindre effektiva som vindskydd. På senare tid har inlandsprovenienser börjat provas på torvmarker i västra Sverige, bl a på Skogsvårdsstyrelsens fastighet i Egernahult i Knäred. Från Laholm V. Mellby och Värö Vendelsö finns exempel på att vitgranen kan självföryngra sig i Halland.
Vitgran är inhemsk i ett brett bälte tvärs över Kanada.
Utbredning
17 rutor (8 %). Huvudsakligen planterade förekomster. – Ahlfvengren (1924): allmänt planterad bland gran.