Bergkorsört är ursprunglig men mycket kulturgynnad. I någorlunda naturlig vegetation finner man den på sandhedar vid havet och i klippterrang. Den ettåriga, konkurrenssvaga och kvävegynnade arten är särskilt vanlig på hyggen, där den inte sällan uppträder i massförekomst de första åren efter avverkningen. I övrigt ser man den ofta på skogsvägar, vägkanter och vägslänter i skogstrakter samt i grustag och på ruderatmark.
Bergkorsort verkar ha ökat under 1900-talet, sannolikt gynnad av nutidens skogsbruk med talrika kalhyggen och skogsbilvägar.
Första fynd
Först uppgiven av Fries 1819 men utan lokaluppgift. I handskrift av C. A. Agardh från 1804 Laholm ”fogdadalarna, ett enda exemplar” (Gertz 1946 d). Belägg i LD (C. A. Agardh).
Utbredning
220 rutor (99 %). Mycket vanlig. – Ahlfvengren (1924): mindre allmän i södra Halland och i övrigt allmän.