Bägarnattskatta är kulturberoende och konkurrenssvag. Den växer på naken jord i trädgårdsland, på utfyllnadsjord, avfallstippar och jordiga/grusiga ruderatmarker.
Den ettåriga växten sprider sig i Halmstadstrakten och är tydligen på väg att finna sig tillrätta även i Falkenberg. Det första och hittills enda fyndet i norra Halland gjordes i Värö 1988. Eventuellt kommer växten då och då in på nytt.
Bägarnattskatta härstammar från Sydamerika och är känd i Sverige sedan 1905 (Blom 1936 a).
Första fynd
Först uppgiven av Ahlfvengren 1910 från Halmstad under namnet S. villosum (’i potatisåkrar nära Nya Läroverkshuset, iakttagen 1906 och bibehåller sig utmärkt’). Detta är den första litteraturuppgiften för Sverige (Hylander 1971). Identifiering med S. nitidibaccatum hos Blom (1936 a). Belägg från Halmstad 1907 (Ahlfvengren i GB och S).
Utbredning
11 rutor (5 %). Sällsynt. – Enligt Ahlfvengren (1924) sällsynt.
Lokaler
Halmstad Halmstad Östra stranden (4C 6e 48 03) gruskant vid cykelbana 1990 (KG); hamnen (4C 7d 00 44) grusig ruderatmark vid industrispår 1988 (KG herbarium); Slottsmollan, NO om tegelbruket (4C 7e 42 04) avfallstipp 1990 (PW, bekräftad av KG). Harplinge Särdal (4C 9b 10 21) avfallstipp 1990 (KG herbarium). Söndrum Bäckagård (4C 7c 06 46) vägkant (KG 1992); 1,1 km S om kyrkan (4C 7d 02 05) trädgårdsland 1983 (BT, bekräftad av T. Karlsson); Olofsdal (4C 7d 17 18) fyllnadsjord 1990 (KG herbarium); Kristineberg (4C 7d 22 10) byggplats på f d åkermark 1989 (GM bild). Övraby Kårarp (4C 8e 06 08) fyllnadsjord i grustag 1991 (PW). Falkenberg Eftra Stensjö, 1,9 km NNV om Vårtoppen (4C 9b 48 03) sandig klipphäll 1986 (URP). Falkenberg Tångakrysset (5B 2j 48 38) liten åker med potatis och morötter 1980 (SU, NGN herbarium, bekräftad av T. Karlsson). Gällared Berg (5C 6d 27 30) trädgårdsogräs 1980-talet (AS, MJ). Skrea Backen (5C 1a 47 31) potatisåker 1980-talet (SU); Slätten (5C 2a 2- 0-) jordhög 1988 (SU). Varberg Värö Börslund (6B 0f 31 15) i åker nära havet 1988 (B/SS i LD, bestämd av T. Karlsson 1994).
Äldre uppgifter. Halmstad Halmstad vid nya läroverket, potatisåkrar, flera insamlingar och uppgifter från 1907 (Ahlfvengren i GB och S) till 1937 (C. Blom i GB, LD, S och UPS samt E. Lindh i SBT); Slottsmöllan, avstjälpningsplats 1932 (H. E. Brunell i GB och SBT); Gustavsfält, ruderatmark 1955 (C. Blom i GB, LD, S och UPS). Söndrum Trottaberg, mitten av 1920-talet (Wiger 1950). [Halmstad hamnen 1951 (Sjögren 1953 a under namnet S. luteum).]
