timotej
Phleum pratense
Mer information om arten
Timotej är en av våra vanligaste kulturväxter och en särskilt flitigt använd vallväxt. Den har såtts in i slåttervallar sedan slutet av 1700-talet. Den fanns dock troligen redan tidigare spridd i kulturbygderna men genom omfattande odling och självspridning har den blivit en av våra vanligaste kulturmarksväxter. Växten har däremot svårt att etablera sig i naturlig vegetation och förekommer här bara tillfälligt. Arten anges som allmän i alla gamla botaniska referenser.
Den vanligaste följeväxten är röllika (31%) följd av andra vanliga kulturmarksväxter som rödven, rödklöver, kråkvicker, hundkäx, stormåra, midsommarblomster, vitklöver och kvickrot.

Ekologi

Timotej är ett flerårigt tuvat gräs. Arten saknar utlöpare men bildar sidoskott. Nya bladskott som inte blommat övervintrar gröna. Växten är näringskrävande och kvävegynnad. Den trivs bäst i fullt solljus och klarar bara lättare beskuggning. Vid sidan av alla aktivt odlade gräsvallar med timotej som huvudkomponent förekommer arten ofta i mängd som odlingsrest i övergivna åkrar. Växten förekommer även allmänt i allehanda kulturmarker som näringsrika gräsmarker, tippar, jordhögar, dikesrenar, grusplaner och gårdsmiljöer. Den är också en mycket vanlig vägkantsväxt längs större och mindre vägar i kulturlandskapet. Arten förekommer dessutom längs skogsvägar långt från bebyggelse men avtar i princip i betydelse med avståndet från den odlade bygden. Timotej noteras numer ibland även som kortvarig hyggesväxt och i gles skog på igenplanterade odlingsmarker.

Variation

Underarten vildtimotej, ssp. nodosum, är en äldre form av timotej som förr var vildväxande i ängsbackar. Den angavs redan 1810 från Gävle »på flera ställen« av Carl Johan Hartman och Claes Östling. Underarten har bara delvis särskilts under inventeringen eftersom den ofta är svår att avgränsa mot huvudformen. De förekomster som noterats har delvis varit nyinsådda i vägslänter.

Utbredning

Mycket vanlig (99% och 1104 noterade lokaler).