ängsklint
Centaurea phrygia
Finnklint är känd från ca femton lokaler i landet, flest finns i Dalarna och enstaka i Värmland, Västmanland, Medelpad och Hälsingland. Hur växten kommit till byn Hästbo söder om Gävle är okänt. Förekomsten är troligen gammal, då den var väletablerad redan vid upptäckten 1987. I Hulténs växtatlas från 1971 finns en isolerad prick som kan avse denna förekomst men ursprungsuppgiften är obekant. Växten anses vara införd till Sverige med finska nybyggare under 1500–1700-talet eftersom den i stor utsträckning påträffats vid gamla finnbosättningar. Växten är också vanlig i sydöstra Finland varifrån en stor del av utvandringen skedde. Finnbosättningarna i Gästrikland ligger dock i huvudsak i nordvästra delen av landskapet och byn Hästbo har annat ursprung.
Hallon, smörblomma, röllika, älggräs och stormåra är exempel på följeväxter. Finnklinten blommar i slutet av juli eller början av augusti samtidigt med rödklint.
Hallon, smörblomma, röllika, älggräs och stormåra är exempel på följeväxter. Finnklinten blommar i slutet av juli eller början av augusti samtidigt med rödklint.
Ekologi
Finnklinten är flerårig men saknar utlöpare och föryngras enbart med frön. Frukterna har en mycket kort hårpensel som tillfälligtvis kan bidra till långspridning med människor och djur. Arten är ljuskrävande och tål ingen varaktig beskuggning. Bestånden i Hästbo har växlat i storlek men inte visat tecken på nyspridning under den tid de har kontrollerats. Antalet blommande exemplar har ökat dramatiskt efter de röjningsinsatser som gjorts och minskat igen när igenväxningen tagit fart. Finnklinten hör hemma i odlingslandskapets marginaler. Den växer på mullrik jord – gärna längs åkerdiken och på öppen eller halvöppen gräsmark intill gårdar och odlad mark. Den har också visat sig vara en framgångsrik kolonisatör av övergivna åkrar.
Variation
Även exemplar med vita och tvåfärg-ade blomkorgar förekommer.
Utbredning
Mycket sällsynt (2 lokaler i 1 ruta).
Lokaler
1. Valbo, Hästbo, vid »Abrams«, 13H3e 6715869 1571953 och 671585 1571937, en sträcka av ca 40 m efter gamla åkerdiken och på övergiven åker med asp och björksly, 1000-tals, även vitblommiga, först rapporterad 1987 av Gunnar Eriksson, därefter årlig kontroll tom 2004 (BHE & GBA), hotas av igenväxning.
2. Hästbo, vid Evert Eriksson, Nyåkersvägen 6A, 13H3e 6716182 1572500, dikeskant mellan trädgårdsland och åker, först rappor-terad 1987 av Gunnar Eriksson, därefter årlig kontroll tom 2004 (GBA & BHE), antalet blommande plantor har varierat från 160 (1991) till 3 (2000) beroende på hur lokalen vårdats, hotas av igenväxning.
2. Hästbo, vid Evert Eriksson, Nyåkersvägen 6A, 13H3e 6716182 1572500, dikeskant mellan trädgårdsland och åker, först rappor-terad 1987 av Gunnar Eriksson, därefter årlig kontroll tom 2004 (GBA & BHE), antalet blommande plantor har varierat från 160 (1991) till 3 (2000) beroende på hur lokalen vårdats, hotas av igenväxning.