Vattenblink är ursprunglig. I Gävletraktens växter 1848 och 1863 är den bara noterad från Oslättfors i Hille socken. Troligen saknades arten kring Gävle där den nu finns på flera av de platser som Carl och Robert Hartman besökte. Vid början av 1900-talet angavs flera lokaler från landskapet. Uppenbarligen har arten ökat åtminstone lokalt och koloniserat nya områden. Ökningen verkar i huvudsak ha skett mellan 1850 och 1950 och hänger sannolikt ihop med ökade näringsnivåer i vattendragen vid denna tid.
Vattenblink har bara påträffats i relativt näringsrika miljöer. Den trivs bäst i små öppna vattenytor i vegetationsrika vikar med mjukbottnar och i kanaler, diken och isolerade vattensamlingar i anslutning till större vattensystem. Arten finns även i näringsrika havsvikar men sällan i fullt bräckt vatten. Vattenblink förekommer ofta i stor mängd och gärna tillsammans med andra näringskrävande vattenväxter som vattenpest och dyblad.
Den vanligaste följeväxten är dock sprängört (27%) följd av topplösa, sjöfräken, kråkklöver och vattenbläddra. Vattenblink blommar samtidigt med gul svärdslilja, lingon, ängsklocka och ekorrbär.