fjällögontröst
Euphrasia wettsteinii
Fjällögontrösten är ursprunglig. Den har mest uppmärksammats i sen tid men samlades redan 1848 av Hartman och senare även av Sten Ahlner. Arten företräds hos oss av havsstrandsformen klapperögontröst, E. wettsteinii var. baltica.
Typiska följeväxter är – förutom rödsvingel – fackelblomster, strätta, kråkvicker, höstfibbla och slåtterblomma. Fjällögontröst börjar blomma samtidigt med linnea, rosor och prästkrage. Blomningen pågår fram till hösten.
Typiska följeväxter är – förutom rödsvingel – fackelblomster, strätta, kråkvicker, höstfibbla och slåtterblomma. Fjällögontröst börjar blomma samtidigt med linnea, rosor och prästkrage. Blomningen pågår fram till hösten.
Ekologi
Fjällögontrösten är en ettårig halvparasit. Den är konkurrenssvag och ljuskrävande men oberoende av kalk. Växten har enbart observerats på havsstränder där den ofta förekommer i stor mängd. Den växer främst på exponerade till halvskyddade moränstränder och gärna där det finns grus eller något finare material mellan blocken. Fjällögontrösten växer i rödsvingelbältet i strandens mellersta del.
Utbredning
Arten liknar grå ögontröst som också kan växa på havsstränder och en viss sammanblandning kan ha skett under inventeringen. Det är inte alltid så lätt att skilja dem och klapperögontrösten tycks vara mer variabel i landskapet än längre norrut. Klapperögontrösten torde dock vara väl så vanlig som inventeringsresultatet anger.
Vanlig längs kusten (68% av kustrutorna och 29 lokaler).
Vanlig längs kusten (68% av kustrutorna och 29 lokaler).