majbräken
Athyrium filix-femina
Mer information om arten

Majbräken är ursprunglig och den vanligaste ormbunken i Gästrikland. Den var vanlig även på 1800-talet.

I kulturlandskapet förekommer den i öppna betesmarker, gärna skyddad av block eller trädgrupper, samt i övergivna igenväxande odlingsmarker, längs diken och på övergivna gårdstomter. Arten undviker torra och solexponerade marker och har inte noterats på sjö- eller havsstränder.

De vanligaste följeväxterna i skogen är harsyra (42%), älggräs, gran, rönn, hultbräken, vitsippa, ekorrbär och skogsfräken.

Ekologi

Arten saknar underjordiska utlöpare. Den sprids och etableras effektivt med sporer som också kan vila i marken som en sporbank. Majbräken trivs på all slags fuktig skogsmark, oavsett skogens ålder och näringsstatus. Den är skuggtålig och växer gärna i sluten eller halvöppen skog. Arten trivs bra i fuktiga bergssluttningar, alkärr eller raviner med källstråk och rörligt markvatten. I sådana ormbunks- och fräkenskogar är majbräken ofta en dominerande och karaktärsbildande art. Växten kan också växa ganska vått i sumpskog och i starkt sluttande kärrstråk. Den är vidare mycket vanlig längs åar och bäckar av alla storlekar.

Utbredning

Arten är jämnt spridd över landskapet och vanlig även i skärgården.
Mycket vanlig (100% och 1118 noterade lokaler).