korsslamkrypa
Elatine hydropiper
Korsslamkrypan är ursprunglig. Den betecknas som sällsynt i Gävletraktens växter 1848 och 1863. Femton gamla lokaler är kända men på nästan alla är den försvunnen. Arten har drabbats hårt av igenväxning av grunda stränder i vikar och åmynningar sedan slåtter och bete försvunnit. Även den ökade näringsbelastningen och regleringen av vattenståndet i Dalälven har säkert bidragit till korsslamkrypans minskning.
Typiska miljöer är långgrunda bottnar vid åmynningar, lagunsjöar vid älvar och liknande miljöer med kontinuerlig påförsel av slam. Arten gynnas starkt av bete och tramp och förekommer numer bara i större mängd vid betade strandängar med så kallad ävjebroddsvegetation kännetecknad av flera små ettåriga strand- och vattenväxter.
Den vanligaste följeväxten är nålsäv.
Typiska miljöer är långgrunda bottnar vid åmynningar, lagunsjöar vid älvar och liknande miljöer med kontinuerlig påförsel av slam. Arten gynnas starkt av bete och tramp och förekommer numer bara i större mängd vid betade strandängar med så kallad ävjebroddsvegetation kännetecknad av flera små ettåriga strand- och vattenväxter.
Den vanligaste följeväxten är nålsäv.
Ekologi
Korsslamkrypa är en ettårig strand- eller vattenväxt med små krypande rotslående skott. Den är mycket konkurrenssvag och förekommer bara på naken jord. Arten kan även växa och blomma under vatten men med sämre fruktsättning. Fröna är vanligen vattenspridda men de kan även spridas med sjöfåglar. Korsslamkrypan behöver stora ytor med blottade finkorniga bottnar i näringsrika vatten. Den tycks föredra något grövre finjord än nordslamkrypan, helst moigt underlag. Landskapets tre slamkrypor finns dock ofta på samma lokaler.
Utbredning
Mycket sällsynt (6 lokaler i 3 rutor). Minskande.
Lokaler
1. Hedesunda, Ön, 100 m NO Herrgårds, 12H8d 6694323 1567522, enstaka fläckar om ett par dm2 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985).
2. Ön, 400 m S Herrgårds, 12H8d 6693823 1567522, riklig på en yta av ca 150 m2 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985).
3. Lågbo, 13H0f 6702350 1577550, betad långgrund strandäng, i ävjebroddsvegetation 1985 (PST).
4. Gävle, Inre fjärden, vid Skansbrons västra fäste, 13H6e 6730522 1574830, 1 ex 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985).
5. Testeboåns delta, 13H6e 6730850 1574550, nålsävsamhälle på plan sedimentplatå blottad vid lågvatten, riklig inom ca 200 m2 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985), ca 30 × 20 m stor matta av nålsäv, omgiven av vassar 1994 (PST), även 2005 (LEr).
6. Testeboåns mynning, S sidan, 13H6e 6730822 1574430, enstaka ex längs ca 50 m 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985).
Äldre uppgifter
Uppgifterna kan delvis gälla nordslamkrypa som tidigare betraktades som en varietet av korsslamkrypa. Österfärnebo, Ön (Almq enl Arnell 1924b); Bäckebo (Almq enl Arnell 1924b); Hedesunda, Rämsön (Almq enl Arnell 1924b); Torsåker, Hästbosjön [Bysjön] 1926 (G Lohammar i S); Högbo, Sandviken 1891 (Björkman i LD); Gävle, Holmsund (Hartman 1848), 1862 (CM Juhlin i UPS); Lervik, på dy i forna hamnen 1955 (JA Nannfeldt i UPS, !P Uotila); Lillåns mynning 1863 (PA Westling i UPS och S, !P Uotila; H Thedenius i S, !P Uotila); Sätranäringen 1834 (Thedenius ms 1835), Norra Näringen 1872 (RHn i UPS, !P Uotila); Gävle hamn (Hartman 1848), 1872 (RHn i UPS); Stensborgsviken (Hartman 1863), 1863–64 (PA Westling i UPS, LD, !P Uotila & GB; N Westberg i LD); Stigslund, nära Krutån (Hartman 1848); Hille, Hillevik Storfjärdens utlopp (Ericson 1973a); Hamrånge, Axmar i Sörfjärden, riklig (Arnell 1924b), Axmar 1892 och 1897 (T Arnell i UPS, !P Uotila); Fissjans utlopp vid Axmar bruk (Ericson 1973a).
2. Ön, 400 m S Herrgårds, 12H8d 6693823 1567522, riklig på en yta av ca 150 m2 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985).
3. Lågbo, 13H0f 6702350 1577550, betad långgrund strandäng, i ävjebroddsvegetation 1985 (PST).
4. Gävle, Inre fjärden, vid Skansbrons västra fäste, 13H6e 6730522 1574830, 1 ex 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985).
5. Testeboåns delta, 13H6e 6730850 1574550, nålsävsamhälle på plan sedimentplatå blottad vid lågvatten, riklig inom ca 200 m2 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985), ca 30 × 20 m stor matta av nålsäv, omgiven av vassar 1994 (PST), även 2005 (LEr).
6. Testeboåns mynning, S sidan, 13H6e 6730822 1574430, enstaka ex längs ca 50 m 1983 (A Nordin enl Ståhl 1985).
Äldre uppgifter
Uppgifterna kan delvis gälla nordslamkrypa som tidigare betraktades som en varietet av korsslamkrypa. Österfärnebo, Ön (Almq enl Arnell 1924b); Bäckebo (Almq enl Arnell 1924b); Hedesunda, Rämsön (Almq enl Arnell 1924b); Torsåker, Hästbosjön [Bysjön] 1926 (G Lohammar i S); Högbo, Sandviken 1891 (Björkman i LD); Gävle, Holmsund (Hartman 1848), 1862 (CM Juhlin i UPS); Lervik, på dy i forna hamnen 1955 (JA Nannfeldt i UPS, !P Uotila); Lillåns mynning 1863 (PA Westling i UPS och S, !P Uotila; H Thedenius i S, !P Uotila); Sätranäringen 1834 (Thedenius ms 1835), Norra Näringen 1872 (RHn i UPS, !P Uotila); Gävle hamn (Hartman 1848), 1872 (RHn i UPS); Stensborgsviken (Hartman 1863), 1863–64 (PA Westling i UPS, LD, !P Uotila & GB; N Westberg i LD); Stigslund, nära Krutån (Hartman 1848); Hille, Hillevik Storfjärdens utlopp (Ericson 1973a); Hamrånge, Axmar i Sörfjärden, riklig (Arnell 1924b), Axmar 1892 och 1897 (T Arnell i UPS, !P Uotila); Fissjans utlopp vid Axmar bruk (Ericson 1973a).