etternässla
Urtica urens
Mer information om arten
Etternässlan är inkommen med kulturen. Den angavs som allmän i Gävle under 1800-talet. Arnell (1924b) bedömde den dock som sparsam i landskapet. Totalt finns 18 gamla lokaler jämfört med 11 moderna. Arten har uppenbarligen minskat starkt men orsakerna till minskningen är inte kända.

Ekologi

Etternässlan är till skillnad mot sin släkting ettårig. Arten är konkurrenssvag och behöver blottad näringsrik jord för att trivas. Den har hittats i rabatter, trädgårdsland och tippar. Våtarv, maskrosor och svinmålla är vanliga följeväxter.

Utbredning

Mycket sällsynt (5% och 11 lokaler). Minskande.

Lokaler

1. Hedesunda, Ön, Mihedsbacken, 12H8d 6692250 1567550, gårdsmiljö, tippad trädgårdsjord 1996 (AMD).
2. Torsåker, Hofors, Övre Robertsholm, i Sven Bergströms köksträdgård, 13G3f 6716750 1526050, köksträdgård på tomt, 100–1000 ex 1996 (MBE).
3. Nyhytte gård, 13G0g 6700740 1533800, mot ladugårdsvägg, ca 10 stjälkar 1986 (Risberg 2008).
4. Kratte masugn, Grindstugan, mot vägg i rabatt, 1 ex 1980 (S Lundin enl Risberg 2008).
5. Årsunda, Ovanbyvägen,13H1a 6709350 1550950, grusgrop igenfylld med avskräde 1992 (GHE).
6. Lund, Årsunda hembygdsgård, 13H2a 6711650 1550250, örtrika körsbärslundar med gamla fruktträd 1990 (OLE).
7. Valbo, Furuvik O, Tröskengårdarna, N Harnäsvägen 1, 13H5h 6726750 1585550, fd rabatt 1993 (BHE).
8. Forsbacka soptipp, 13H5b 6725475 1558638, i en jordhög 2004 (BHE & GOD).
9. Gävle, gamla hamnområdet vid Gevalia, 13H5e 6729950 1574250, spårområde på kaj, torrt och stenigt 1984 (PST).
10. Hille, Oppala, Linvretsvägen, 13H8e 6740406 1574264, potatisland vid gård, rikligt och flerstädes på gårdens åkrar 2000 (PST).
11. Järbo, Stugas gård, 13G7i 6735250 1541150, gödselavlopp från ladugård 1995 (MBE).
karta