dybläddra
Utricularia intermedia
Dybläddra är en ursprunglig art. Den uppgavs förekomma flerstädes i Gävletrakten på 1800-talet och även i landskapet som helhet vid 1900-talets början. Troligen var den ändå väl så vanlig som idag.
Den vanligaste följeväxten är vattenklöver (34%) följt av trådstarr, pors, storsileshår, vitag, dystarr och vass. Även dvärgbläddra är en vanlig följeart. Dybläddran blommar samtidigt som Jungfru Marie nycklar, nyponros och linnea.
Den vanligaste följeväxten är vattenklöver (34%) följt av trådstarr, pors, storsileshår, vitag, dystarr och vass. Även dvärgbläddra är en vanlig följeart. Dybläddran blommar samtidigt som Jungfru Marie nycklar, nyponros och linnea.
Ekologi
Dybläddran är en flerårig art som övervintrar med kulformade vinterknoppar som kallas turioner och består av tätt sammanpressade bladskott. Turionerna sprids lätt med vatten och ger upphov till nya plantor. Även fröna är flytande och vattenspridda. Arten har särskilda skott med fångstblåsor som fångar mikroskopiska vattendjur. Dybläddran är en vatten- och myrväxt som växer på grunt vatten, i lös dy eller på fuktig naken torv. Den är mycket anspråkslös och växer både i rikkärr och i fattigkärr, men inte på mossar. Arten förekommer rikligast i lösbottenflarkar. Den har dock små krav på utrymme och finns i alla kärr som äger någon liten yta med regelbundet vattendränkt torv. Dybläddran är också en ganska vanlig men lätt förbisedd vattenväxt i sjöar och vattendrag. Den föredrar grunt stillastående vatten och dyiga bottnar.
Utbredning
Vanlig (84% och 454 noterade lokaler).
