Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-06-26
Taxasida
timotej
Phleum pratense
L.
timotej är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt
timotej är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- timotej
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Phleum pratense
Vetenskapligt namn, fullständig form
Phleum pratense L.
Svenskt namn
timotej
icelandic
Vallarfoxgras
norwegianBokmal
timotei
norwegianNynorsk
timotei
Finskt namn
nurmitähkiö, timotei
finlandSwedish
timotej, ängskampe
Foton
Katarina Stenman
Vindeln 2013-07-17
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2022-06-26
Nicklas Strömberg
Mörlunda, Sm 2007-06-25
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Se vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum och vanlig timotej Phleum pratense subsp. pratense
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Se vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum och vanlig timotej Phleum pratense subsp. pratense
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Se: vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum och vanlig timotej Phleum pratense subsp. pratense
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Se vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum och vanlig timotej Phleum pratense subsp. pratense.
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Trivialart, men möjligen sällsyntare längst i nordväst, i Tåsjö endast angiven av Arnell (manus till 1925); "ingen lokal noterad av mig" (Westm. 1978).
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Allmän
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Se även vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum.
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Först uppgiven av Sjöstrand (1833), som rapporterar arten som allmän. Ett tidigt belägg (1836, Thedenius, UPS) föreligger från Funäsdalen.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Se vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum och vanlig timotej Phleum pratense subsp. pratense
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
359 Phleum pratense L.
This widely cultivated species may be considered to originate from Europe (except extreme N) and adjacent parts of Africa and Asia. From there it has been spread as a fadder grass northwards in Europe and to several parts of the world (S. Africa, E. Asia, N. and S. America, Australia, New Zealand), where it has easily become naturalized. The present distribution is circumpolar (Hultén, Circumpol. I, p. 202 and map 191). In C. and S. Europe and adjacent parts of Africa and Asia subsp. nodosum (L.) Trab. (syn.: subsp. bertolonii [DC.] Bornm.) also occurs. It has been introduced into N. America.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Timotej företräds på Öland av två underarter: vanlig timotej subsp. pratense och vildtimotej subsp. nodosum. Av fynden är 65 % angivna med underart, ganska lika fördelade mellan vanlig timotej och vildtimotej. Man kan misstänka att vildtimotej i högre grad angivits med underart medan vanlig timotej mer slentrianmässigt angetts som enbart timotej. Under tidigare inventeringar hade de status som egna arter varför de redovisas separat.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Johansson (1897): ”Allm. vid kulturgränsen”; stämmer bra även i dag. Vildtimotej ssp. nodosum, som växer i mer naturliga miljöer, måste betraktas som ursprunglig. Vanlig timotej ssp. pratense, vilken odlas som vallväxt, är åtminstone i viss utsträckning förvildad. För växtmiljöer se underarterna.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
I arten ingår två underarter som omnämns i Västergötlands flora, vildtimotej subsp. nodosum och vanlig timotej subsp. pratense, vilka redovisas under respektive underart.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Mycket allmän i Uppland. 658 kartblad, 2315 kvadranter.
Almq. I kulturtrakter allestädes; i yttre skärgården sällsynt och tillfällig.
Vanlig timotej förekommer i kulturlandskapet överallt där gräs kan växa. Den odlas som fodergräs och ingår i fröblandningar för gräsmattor, varifrån många av de vilda förekomsterna har sitt ursprung.
Vildtimotej är en inhemsk form, som växer på torrbackar och torra gräsmarker. Den har i någon mån skiljts ut under inventeringen, men stor osäkerhet råder om uppgifternas tillförlitlighet, då många av de angivna lokalerna är kraftigt kulturpåverkade, t.ex. ruderatplatser. Vildtimotej ingår dock i gräsfröblandningar som sås på vägkanter. Även andra småvuxna timotejformer förekommer, bl.a. sådana som ingår i odlade gräsmattor.
Almq. I kulturtrakter allestädes; i yttre skärgården sällsynt och tillfällig.
Vanlig timotej förekommer i kulturlandskapet överallt där gräs kan växa. Den odlas som fodergräs och ingår i fröblandningar för gräsmattor, varifrån många av de vilda förekomsterna har sitt ursprung.
Vildtimotej är en inhemsk form, som växer på torrbackar och torra gräsmarker. Den har i någon mån skiljts ut under inventeringen, men stor osäkerhet råder om uppgifternas tillförlitlighet, då många av de angivna lokalerna är kraftigt kulturpåverkade, t.ex. ruderatplatser. Vildtimotej ingår dock i gräsfröblandningar som sås på vägkanter. Även andra småvuxna timotejformer förekommer, bl.a. sådana som ingår i odlade gräsmattor.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Timotej är en av våra vanligaste kulturväxter och en särskilt flitigt använd vallväxt. Den har såtts in i slåttervallar sedan slutet av 1700-talet. Den fanns dock troligen redan tidigare spridd i kulturbygderna men genom omfattande odling och självspridning har den blivit en av våra vanligaste kulturmarksväxter. Växten har däremot svårt att etablera sig i naturlig vegetation och förekommer här bara tillfälligt. Arten anges som allmän i alla gamla botaniska referenser.
Den vanligaste följeväxten är röllika (31%) följd av andra vanliga kulturmarksväxter som rödven, rödklöver, kråkvicker, hundkäx, stormåra, midsommarblomster, vitklöver och kvickrot.
Den vanligaste följeväxten är röllika (31%) följd av andra vanliga kulturmarksväxter som rödven, rödklöver, kråkvicker, hundkäx, stormåra, midsommarblomster, vitklöver och kvickrot.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Här beskrivs huvudsakligen vanlig timotej, subsp. pratense. Underarten vildtimotej subsp. nodosum uppgavs av Hylander 1953 ej vara funnen i Hälsingland och mer sentida skrifter om vildtimotej beskriver den som huvudsakligen förekommande i Götaland och Svealand. Vildtimotej säljs som vall- eller gräsmattegräs och i Dalarna och annorstädes har den rapporterats som insådd vid väg.
De basala skotten på timotej, som ska blomma nästa år, övervintrar till största delen gröna. Den kan blomma i linneans tid, men oftast i mjölkens.
Timotej är en utpräglad kulturmarksväxt. Den växer i mer eller mindre skött gräsmark. Hartman (1814) skrev om ängarnas växtarter: ”Dessa växter, vilka utgöra en betydlig del av hälsingens hö, funnos här och där hava lämnat rum åt timotejgräset, som nyligen begynt odlas”. Den var en av de viktigaste arterna i vallodling under 1900-talets första hälft, tillsammans med rödklöver, och kvarstår länge efter odling. När arten finns i mer naturlig vegetation är det som sällsynt gäst, till exempel spridd av måsar till block i en sjö eller kvarstående på nedlagd myrodling. Den kan spridas även till närliggande strand eller till torrlagd botten i tömd kraftverksdamm.
Se även vildtimotej Phleum pratense subsp. nodosum