fingerborgsblomma
Digitalis purpurea
Fingerborgsblomma är en trädgårdsväxt som ibland förvildas. Arten är ursprunglig i Bohuslän, längs Norges västkust och i stora delar av Västeuropa. Under 1800-talet var den sällsynt som odlad och Arnell (1902) fann den bara vid herrgårdar som Gysinge och Tolvfors där den även hade förvildats. I övrigt saknas gamla uppgifter om vilda förekomster.
Ekologi
Fingerborgsblomman är tvåårig eller fler-årig. Den bildar första året en bladrosett med övervint-rande blad. Arten växer helst på öppen mark. Den är frostkänslig och har troligen svårt att naturalisera sig i vårt klimat. Växten har hittats nära gårdar där den odlats och som ruderatväxt på soptippar och bullervallar. På Eggegrund har den troligen förvildats från den gamla fyrvaktarbostaden innan fyren flyttades till andra änden av ön 1895. Den har således överlevt där i över 100 år.
Utbredning
Sällsynt (11% och 28 lokaler).
Lokaler
lokaler (exempel på varaktiga förekomster)
1. Högbo, Sandviken, östra påfarten till riksväg E16, södra vägslänten, 13H4a 6723950 1554450, hög anlagd slänt 1991 och senare (PST).
2. Gävle, Eggegrund, Gammelhamnen, 13H7i 6735850 1594950, öppen friskäng med högörtflora intill stenröse 1997 (PST).
1. Högbo, Sandviken, östra påfarten till riksväg E16, södra vägslänten, 13H4a 6723950 1554450, hög anlagd slänt 1991 och senare (PST).
2. Gävle, Eggegrund, Gammelhamnen, 13H7i 6735850 1594950, öppen friskäng med högörtflora intill stenröse 1997 (PST).