nagelört
Draba verna
Nagelört är möjligen ursprunglig på grus och häll-marker vid havet. Den är dock starkt kulturgynnad och i princip helt knuten till kulturlandskapet. Arten uppges som tämligen allmän i Gävletraktens växter 1848 och 1863. Den första uppgiften är från 1813 (Hartman 1818).
Nagelörten tillhör de första vårväxterna. Den blommar samtidigt med blåsippa och backskärvfrö och sätter frukt när vitsippan blommar. Arten drar med sin korta växtsäsong nytta av sommartorka som förbränner annan växtlighet. Mängden plantor växlar starkt mellan olika år.
Den vanligaste följeväxten är femfingerört (38%) följd av maskrosor, röllika, sanddraba, sandnarv, gul fetknopp, vårförgätmigej och vårveronika.
Nagelörten tillhör de första vårväxterna. Den blommar samtidigt med blåsippa och backskärvfrö och sätter frukt när vitsippan blommar. Arten drar med sin korta växtsäsong nytta av sommartorka som förbränner annan växtlighet. Mängden plantor växlar starkt mellan olika år.
Den vanligaste följeväxten är femfingerört (38%) följd av maskrosor, röllika, sanddraba, sandnarv, gul fetknopp, vårförgätmigej och vårveronika.
Ekologi
Nagelörten är ettårig, höstgroende och fröföryngrad. Den är konkurrenssvag och beroende av blottad mineraljord för att etablera sig. Arten växer torrt och soligt, på sandig eller grusig mark, ofta på tunna jordar på eller i kanten av hällar eller uppstickande block. Typiska växtplatser är sandiga eller bergiga betesmarker, hällmarker vid bebyggelse, gistvallar, gårdstun, soliga slänter, badplatser och torrbackar. Nagelörten har ekologiska likheter med sanddraban men är betydligt vanligare. Arten förmår utnyttja små men permanent vegetationsfria fläckar lite varstans i kulturlandskapet. Den har således noterats från stenmurar, brofästen, erosionshak i betesmarker, barfläckar och uppstickande hällfragment i gräsmattor, torra gräsytor vid husväggar, stentrappor, barjordsfläckar vid gungställningar etc. Arten vill ha kontinuerligt och lätt nötta marker och förekommer sällan eller aldrig på tippar och liknande ruderatmarker.
Utbredning
Mindre vanlig (26% och 160 noterade lokaler).
