Klockpyrolan är flerårig och har övervintrande blad. Arten har i likhet med sina släktingar små vindspridda frön. Klockpyrolan är den ovanligaste av landskapets fyra pyrolaarter. Den är tämligen ljuskrävande och växer öppet eller i gles skog. Arten förekommer bara på mager skogsmark. Möjligen är den något kalkgynnad även om de flesta lokaler är fattiga på kalk. Den verkar trivas bäst i bergsluttningar eller skogskanter på torr eller frisk mark med tidvis översilande eller genomsilande vatten. Skogens ålder verkar ha liten betydelse och den kan växa både i barrskog och i mager, gles lövskog eller blandskog, bland annat i lövbrännor. Ofta hittas växten också i fastmarkskanter mot myrar eller mot stränder. Några fynd har även gjorts i starkt sluttande rikkärr och i fastmattor i extremrikkärr. Klock-pyrolan trivs inte i tät växtlighet men den vill gärna ha lite sällskap av andra låga örter som smultron, kattfot, slåtterfibbla och liljekonvalj.

Klockpyrolan uppträder ofta i små grupper om något tiotal plantor. Större bestånd verkar vara mycket ovanliga – som mest har ett hundratal exemplar antecknats. Ofta ses enbart bladrosetter utan blomstänglar. Arten är spridd över hela landskapet. Den är förhållandevis ovanlig i Torsåker.
Vanlig (45% och 119 noterade lokaler).