Mossnycklar och sumpnycklar har tidigare betraktats som egna arter men behandlas nu med stöd av molekylära data som underarter inom artkomplexet dubbelnycklar. Underarterna är tetraploida och har 80 kromosomer. De anses ha uppstått genom hybridisering mellan ängsnycklar och fläcknycklar. Genom kromosomtalsfördubbling och återkorsning har fertila och vitt spridda former uppstått. Liknande tetraploida varianter men med mer begränsad spridning tycks ibland kunna uppstå lokalt. Sådana lokala sump- eller mossnyckelliknande former är kända från södra Hälsingland och finns troligen även i Gästrikland.
Mossnycklar, D. majalis ssp. sphagnicola, är en sent urskild orkidé som uppmärksammats först i samband med florainventeringen. Det första fyndet är från Lomsmuren i Årsunda där arten förekommer särskilt rikligt och med typiska karaktärer. Genetiska analyser har bekräftat överensstämmelsen med mossnycklar. Lokalen upptäcktes av Leif Kihlström 1984. Ytterligare lokaler har efter hand hittats. Mossnycklar går inte att säkert bestämma i fält och utan molekylära data. Underarten liknar klena ängsnycklar och är mycket svår att avgränsa mot sumpnycklar. Mossnyckelliknande former som hittats i utpräglade fattigkärr har under senare delen av inventeringen fått beteckningen mossnycklar. Andra inventeringar som kombinerats med genetiska analyser har visat att man med god träffsäkerhet kan använda växtplatsen som hjälp vid bestämningen.
Sumpnycklar, D. majalis ssp. lapponica, har till skillnad mot mossnycklar även uppmärksammats av tidigare botanister, främst under 1900-talet. Gamla fynd stämmer rätt väl överens med artens nutida förekomster. Några lokaler har försvunnit eller minskat starkt efter dikning.
Ekologi
Mossnycklar är en anspråkslös myrväxt som växer i fattigkärr och ofta helt öppet utan skuggande träd. De har för det mesta hittats i blöta fastmattor av vitmossor bland pors, blåtåtel, vattenklöver och gles starr. Andra typiska arter är vitag, rundsileshår, storsileshår, tuvsäv och rosling. Mossnycklarna tycks hellre växa i kanten av låga tuvor än i höljor. De blommar senare än ängsnycklar men samtidigt med Jungfru Marie nycklar och linnea.
Sumpnycklar är normalt en kalkkrävande växt. Säkra fynd av sumpnycklar har bara gjorts i extremrikkärr. Underarten har noterats både i ängsartade fastmattor och i gungflymattor. Den har ofta setts tillsammans med andra extremrikarter som näbbstarr, ängsstarr, brudsporre och kärrknipprot. Sumpnycklar blommar samtidigt med Jungfru Marie nycklar och linnea.
Utbredning
Mycket sällsynt (2% och 10 lokaler). Minskande.
Lokaler
1. Hedesunda, Myckelmuren, 13H0e 6701477 1570553, öppet blött trådstarrkärr med fasta gungflymattor, något 100-tal 2004 (PST).
2. Årsunda, Lomsmuren, 13H2c 6711750 1560850, öppet fattigkärr, mjukmattekärr 1984 och senare, ett år uppskattat till 5000 blommande ex (LKI mfl).
3. Valbo, Skjulsmur, 13H3c 6715450 1563350, fattigkärr av blåtåtel-trådstarr-porstyp, glest bevuxen med martallar med inslag av vass, 315 ex 1993 (GUL).
4. Dragmuren, 13H4e 6720779 1572240, fattigkärr, på flera ställen 2003 (PST).
5. Hille, 800 m O om Kvissjamurarna, V om vägen till Storhedssjöarna, 13H9e 6747550 1574850, öppen och ganska torr fattigmyr med enstaka småtallar, mer än 600 ex inom 50 × 50 m 1993 (GNI & O Wedin).
6. NO om Utnora, 13H8f 6741350 1579750, fattigkärr med mjukmattor av vitmossa, svagt gungfly 1990 (PST & H Hultin).
7. Hamrånge, Hari, SSO om Nedre Marsjön, 14H2e 6762950 1572450, öppen och blöt myr mot vassbälte, 500 ex 1995 (ÅÅG).
8. Valsmuren, 14H3d 6769708 1565029, blött fattigkärr i laggartat avrinningsstråk vid kanten av mosseplan, 100 ex 2003 (PST).
9. Ockelbo, Komuren, 13G9i 6747950 1540350, fattigkärr, 500 ex 1995 (B Loock mfl).
10. Rönnåsen, SO om Hötjärnen, 14G0j 6750000 1545433, fattigkärr, öppen något sluttande blöt fastmatte-mjukmatteyta, 100 ex i 30 m brett stråk 2000 (PST).
11. Bocksbäcksmuren, 14G2g 6763250 1530450, sluttande tallkärr i fastmatta 1992 (J Abenius).
lokaler
1. Valbo, mellan Dalen och Mårtsbo 1917 (H Smith i S och UPS) = 1 km NO om Skogslund, 13H2g 6714950 1580750, extremrikkärr, fastmattor av liljekonvalj-kärrfräkentyp 1997 (PST).
2. Styggmurarna, södra delen, 13H3g 6715172 1580482, mosse-tuvat rikkärr med gles tallskog 2010 (PST).
3. Bläcktärnsjön 1943 (JA Nannfeldt i UPS), utan år (Lindberg 1979), 1,5 km SSV om sjön, 13H3g 6715250 1580350, halv-öppet extremrikkärr 1982 (PST).
4. Sävasjöns norra ände, 13H3g 6717150 1582350, extremrikkärr 1983 (PST).
5. Bläckmuren, 13H3g 6717850 1580150, rikkärr 1985 (DIN).
6. Igelsjön 1943 (JA Nannfeldt i S och UPS), 1960 (LEr i UME), utan år (Lindberg 1979), 13H3g 6718350 1580650, kalkvatten-tjärn med extremrikkärr 1981, över 100 ex 2010 (PST).
7. Matyxsjön 1949 (CA Torén i UME), 1952 (A Wennerberg i GB), kärr runt Matyxsjön 1976 (Björkbäck 1976), utan år (Lindberg 1979). Ej noterad under inventeringen men troligen ännu kvar.
8. Bjurstamurarna 1918 (Smith 1919), 1 km SO Matyxsjön 1964 (JA Nannfeldt i UPS) = Gustavsmurarna, 13H4g 6722550 1583950, extremrikkärr 1985 och senare (PST, M Hedrén mfl).
9. Luntamyren, 13H4g 6724567 1583452, extremrikkärr, vass-bevuxet gungflykärr, 1986, 1998 (PST, M Hedrén mfl).
10. Sänningsmuren, 13H5f 6726750 1578150, rikkärr, uttorkat av dikning, enstaka 1982 (PST).
Äldre uppgifter
Valbo, Glamsmuren, 1966 (Rune 1967a); Sikvik 1919 (anonym i GB); Gävle, Holmsund, kärr 1874 (RHn i UPS); Hille, kärr 2 km N Trödje station 1930 (SAh i UPS och S).