Ängsull är en ursprunglig art. I Årsunda och Österfärnebo kallades växten »fjupper« och i Ovansjö och Järbo »kärrtuppa«. Den anges som allmän i tidigare botaniska arbeten.
Ängsull förekommer på de flesta öppna myrar utom mossar. Den kan växa ganska torrt i fastmattor men artens favorittillhåll är myrarnas blöthål. Den växer helst bland lite glesare starrvegetation i gungfly eller på naken vattentäckt dy. Myrvegetation med bladmattor av ängsull har dålig bärighet och bör undvikas av den som vill gå torr över myren.
Den vanligaste följeväxten till ängsull är vattenklöver (29%), följd av tranbär, pors, kråkklöver, flaskstarr, rundsileshår, hundstarr, tuvull, dystarr, rosling och sjöfräken. Ängsullen blommar i vitsippstid ungefär samtidigt som rosling och något tidigare än gräsullen.