mossviol
Viola epipsila
Mossviol är ursprunglig. Arten angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten 1848. Drygt 25 gamla lokaler är kända varav hälften ligger i nordvästra Gästrikland.
De vanligaste följeväxterna är älggräs (43%), glasbjörk, blodrot, kabbleka, vitsippa och grenrör. Mossviolen blommar i slutet av vitsippstid samtidigt med gullviva och de flesta andra violer.
Ekologi
Mossviolen är flerårig och sprider sig vegetativt med krypande jordstammar. Den är kalkgynnad och kräver ganska näringsrik och välbuffrad mark. Arten växer nog alltid på organisk jord, ofta torv eller mullrika svämsediment. Typiska miljöer är fastmattor i extremrikkärr, fuktängar och flacka stränder vid rinnande vatten. Den gynnas av översvämningar. Mossviolen växer inte bara öppet utan även i sluten skog. Den fordrar dock ört- och mullrika skogstyper, gärna kalkpåverkad fuktig granskog eller lövskog i anslutning till våtmarker och stränder.
Utbredning
Mindre vanlig (38% och 180 noterade lokaler).
Lokaler
Hybrider
Mossviolen liknar kärrviol och skillnaderna är inte alltid så tydliga. Troligen är hybriden med kärrviol vanlig. En del fynd som noterats som mossviol är troligen sådana hybrider.