Höstlåsbräken är troligen en gammal kulturföljeslagare. Den kan möjligen vara ursprunglig i hedartade miljöer vid havet. Det är i brytningen mellan skog och odlingslandskap som den har sin huvudsakliga hemvist. Arten har sannolikt fått betydande spridning med ängsbruk och skogsbete. Hartman (1863) angav att den fanns flerstädes i Gävletrakten och totalt finns 28 gamla fynd. Detta antyder att den gått avsevärt tillbaka. Upphörande bete och slåtter och ökad näringsbelastning är troligen de främsta orsakerna till minskningen.
De vanligaste följeväxterna är rödven (48%), glasbjörk, blodrot, höstfibbla, ögontröst, ljung, röllika, tall och piprör.
Höstlåsbräken har övervintrande blad. Nya blad utvecklas på sommaren. Både plantor med sporax och utan sporax förekommer.
Ekologi
Utbredning
Lokaler
1. Hedesunda, SV om Flatsjön, Gatberget, 13H1e 6706627 1572860, vändplan till grusväg (som använts till timmerupplag), 13 ex 1990 och 134 ex 1991 (PST), 16 ex 1994 (BIJ), 49 ex 1999, 45 ex 2000, 25 ex 2001, 70 ex 2002, 22 ex 2003, 43 ex 2004 (BHE & GBA), 48 ex 2009 (PST & A-K Jäderström), lokalen ödelagd av timmertransporter, 0 ex 2011, 1 ex 2013 (PST & BHE).
2. 350 m NV om Långsjön, 13H1e 6706844 1573158, skogsväg, 115 ex längs knappt 500 m 2009 (PST & A-K Jäderström), lokalen sönderkörd av timmertransporter samma år, men enstaka överlevande plantor 2011 (PST), minst 7 små ex 2013 (PST & BHE).
3. Ockelbo, Jädraån, 200 m SV om Jockahara, 25 m SV om väg, 14G0g 6752392 1530744, öppen skogsmark, fd slåtteräng? 26 ex 1997 (PST, GHE mfl).
