grusviva
Androsace septentrionalis
Grusviva har troligen kommit in med kulturen. Den uppgavs första gången 1810 av Carl Johan Hartman och Claes Östling, från åkrar och torra ställen vid nya kyrkogården i Gävle. Grusvivan har rapporterats och samlats flitigt från området och angränsande delar av staden fram till 1900-talets början. Sammanlagt är ett tiotal gamla lokaler kända. Arten har eftersökts under 1980-talet och senare men bara en lokal har återfunnits. Igenväxning på grund av ökad näringsbelastning och upphörd hävd i form av bete och tramp är säkert den viktigaste förklaringen till att växten försvunnit. Många lokaler, t.ex. sandmarkerna kring Gustavsbro, har också förstörts genom exploatering för vägar och bebyggelse.
Ekologi
Grusvivan är ettårig och fröföryngrad. Arten är konkurrenssvag och behöver naken gärna kalkrik, sandig eller grusig mark för att trivas. Tidigare fanns rikligt med sådana miljöer i anslutning till rullstensåsen som passerar Gävle i de västra delarna.
Utbredning
Mycket sällsynt (1 lokal). Minskande.
Lokaler
1. Valbo, Ytterharnäs (Lindberg 1979), vid gränsen mot Uppland, 90 m V om gamla oljecisternerna, 13H5h 6727272 1585674, öppen strandvall vid stig, upptäckt 1963 av Gunnar Eriksson, 130 blommande plantor 1983 (G Eriksson enl Ståhl 1985), 225 blommande 2002 (BHE), även senare.
Äldre uppgifter
Gävle, Gustavsbro 1873 (RHn i LD), 1913 (Dahlstedt 1916), 1919 (SAh i S); Gävle kyrkogård (nu gamla kyrkogården) 1810 (Hartman & Östling ms 1810), kyrkogården och dess grannskap (Hartman 1863), flitigt samlad, senast 1914 (S Matsson i UME); Skärihjäl [Boulognerskogen] 1834 (CHn i UPS; Hartman 1848), 1864 (CH Thedenius i UPS); Stadsträdgården 1909 (S Ahlgren i GB); Carlsborg (Hartman 1848); mellan Carlsborg och Nynäs 1878 (RHn i UPS); Lasarettet, framför sinnessjukpaviljongen, torr grusbacke 1948 (Sigfrid Arnell enl Lindberg 1979); mellan Tolvfors och Lexe (Hartman 1863); Tolvfors 1864 (CH Thedenius i UPS); Saltpetterladorne 1833 (Thedenius ms 1835); Römaren 1910 (G Matsson i UME).
Äldre uppgifter
Gävle, Gustavsbro 1873 (RHn i LD), 1913 (Dahlstedt 1916), 1919 (SAh i S); Gävle kyrkogård (nu gamla kyrkogården) 1810 (Hartman & Östling ms 1810), kyrkogården och dess grannskap (Hartman 1863), flitigt samlad, senast 1914 (S Matsson i UME); Skärihjäl [Boulognerskogen] 1834 (CHn i UPS; Hartman 1848), 1864 (CH Thedenius i UPS); Stadsträdgården 1909 (S Ahlgren i GB); Carlsborg (Hartman 1848); mellan Carlsborg och Nynäs 1878 (RHn i UPS); Lasarettet, framför sinnessjukpaviljongen, torr grusbacke 1948 (Sigfrid Arnell enl Lindberg 1979); mellan Tolvfors och Lexe (Hartman 1863); Tolvfors 1864 (CH Thedenius i UPS); Saltpetterladorne 1833 (Thedenius ms 1835); Römaren 1910 (G Matsson i UME).