kambräken
Blechnum spicant
Mer information om arten

Kambräken har hittats fyra gånger i landskapet. I samtliga fall har förekomsterna bestått av enstaka plantor. Ett liknande uppträdande har noterats i andra landskap, bland annat i Hälsingland. Plantorna är med största sannolikhet etablerade från inblåsta sporer. De kan t.ex. komma från Skandinaviens västkust där arten är vanlig. Etableringen har troligen skett i ytor med blottad mineraljord. Trots att växten inte verkar kunna sprida sig vidare kan den bli långlivad. På en lokal i Hälsingland finns den fortfarande kvar 36 år efter upptäckten (Delin 2007).

Kambräken växer normalt på mager, något fuktig skogs- eller hedmark i områden med fuktigt, milt klimat. Den har övervintrande blad.

Utbredning

Mycket sällsynt (2% och 4 lokaler).

Lokaler

1. Torsåker, N om Edsken, 13G3e 6716140 1522760, 1 liten tuva 1992, senare utgången (Stig Högblom enl Risberg 2008).
2. N om Kalvsnäs, 13G1g 6708340 1533700, på körväg i ungskog, en stor fertil och en liten steril planta 2005 (Marianne Johansson enl Risberg 2008).
3. S om Malmjärn, Hällingsbäcken, 13G0h 6703835 1538944, strand till liten bäck i högrest barrskog, ett kraftigt ex med sporbärande blad 2001 (GHE, BHE & Å Malmqvist).
4. Järbo, Kungsbergets sydsluttning, V om skoterled, 13G7h 6736772 1537591, fuktig glänta 245 m öh, i sydsluttning, 1 planta utan sporblad 2007 (AMD).