axag
Schoenus ferrugineus
Axag är en ursprunglig myrväxt. Den har försvunnit från några lokaler genom dikning och igenväxning men växten var även tidigare mycket sällsynt. De rika förekomsterna i kärren söder om sjön Trösken är nu till stor del skyddade i naturreservat.
De flitigast noterade följeväxterna är vattenklöver, vass (50%), näbbstarr, pors, gulyxne, hirsstarr, dystarr, kärrknipprot och snip. Axagen blommar på försommaren samtidigt med ekorrbär och ängsnycklar.
De flitigast noterade följeväxterna är vattenklöver, vass (50%), näbbstarr, pors, gulyxne, hirsstarr, dystarr, kärrknipprot och snip. Axagen blommar på försommaren samtidigt med ekorrbär och ängsnycklar.
Ekologi
Axag är ett flerårigt kraftigt tuvat halvgräs. Den är ljusälskande och växer bara i öppna våtmarker med ganska lågvuxet fältskikt. Axagen bildar stora fält av tuvor i kalkkärr-en och är en pålitlig signalart för rikkärr i allmänhet och för extremrikkärr i synner-het. Längre norrut kan arten ibland växa i medelrika kärr men massförekomster vittnar alltid om närvaron av kalkhaltig berggrund. Arten växer helst i blöta översilade fastmattor eller gungflymattor. Den är känslig för igenväxning och har tidigare gynnats av myrslåtter. Igenväxning med tät vass är ett allvarligt hot som troligen gjort att arten försvunnit från någon lokal.
Utbredning
Mycket sällsynt (2% och 11 lokaler).
Lokaler
1. Valbo, Glamsmuren (Glamsänget) 1917 (Smith 1918), 1966 (Rune 1967a) = ? Hanåsen (Almq enl Lindberg 1979), södra delen, 13H3f 6718550 1575050, pors-blåtåtel-vassdominerat plant rikkärr, myren dikad men dess södra parti rätt opåverkat, åtminstone lokalt en hel del axag 1989 (PST).
2. 1 km SV Kubbo, öster om rännan, 13H3f 6718023 1579881, fastmattor med gles skog, pors-blåtåteldominerad extremrik-vegetation, ca 50 tuvor 2003 (PST).
3. 1 km O Älgsjön, 13H4f 6724050 1579750, rikkärr, fläckvis och inte så riklig 1983 (GNI & PST).
4. Bjurstamurarna 1918 (Smith 1919), Bjurstamurarna, SO Matyxsjön fram emot Upplandsgränsen (Hänsch 1928b) = Gustavsmurarna, bla 13H4g 6722250 1584450 och 6722379 1584341, extremrikkärr, täta axagmattor över stora ytor 1983 och senare (PST).
5. Matyxsjön 1918 (Smith 1919), utan år (Almquist 1919) mfl, 13H4g 6723850 1583650, extremrikkärr med gungflymattor av axag-näbbstarr-tagelsävtyp, i mängd 1984 och senare (PST).
6. N om Gustavsmurarna, 300 m N om Tjärnen, 13H4g 6722750 1584950, rikkärr, ställvis dominerande 1983 (GNI).
7. Myr vid Tröskens södra vik, 13H4g 6723850 1584850, rikkärr, pors-starrtyp 1993 (PST).
8. Närmare Trösken (från Stensångersjön räknat) (Almq enl Arnell 1924b), myr vid Tröskens sydända, intill Upplandsgränsen, 13H4h 6723750 1585250, rikkärr, rikligt, dominerande på ett flertal ställen från kärret mot Tjärnen och Gustavsmurarna 1983 (GNI).
9. Kärr 500 m ONO Bultbomurarna (Björkbäck 1976) = Lunta-muren, 13H4g 6724450 1583450, extremrikkärr 1984 (GNI mfl).
10. Luntamurens norra flik, 13H4g 6724850 1583550, litet öppet kärrstråk omgivet av sumpskog, talrika tuvor 1984 (PST & H Hultin).
11. Sänningsmuren, mellan Furuviksvägen och järnvägen, 13H5f 6726950 1578250, rikkärr, uttorkat av dikning, fläckvis i cent-rala delen 1982–83 (PST & GNI), lokalt riklig 2013 (PST).
Äldre uppgifter
Valbo, Långhällarna 1852 (RHn i UPS), utan årtal (Almquist 1919) [numer bara på Upplandssidan vid 13H4g 6720425 1584749, 2005 (PST)]; Stormossen, ymnig (Hartman 1863); vid vägen bortom Grinduga (Hartman 1863, belägg från 1855 i UPS); Furuvik 1910 (G Mattsson i UME), Bultbomurarna (Lindberg 1979) [Lunta-muren?]; Hille, Eskön, sparsamt vid Svartmaren (Arnell 1924b, belägg från 1901 i UPS); Ockelbo, myr vid Mårtensklack (H Smith enl Wiger 1965).
2. 1 km SV Kubbo, öster om rännan, 13H3f 6718023 1579881, fastmattor med gles skog, pors-blåtåteldominerad extremrik-vegetation, ca 50 tuvor 2003 (PST).
3. 1 km O Älgsjön, 13H4f 6724050 1579750, rikkärr, fläckvis och inte så riklig 1983 (GNI & PST).
4. Bjurstamurarna 1918 (Smith 1919), Bjurstamurarna, SO Matyxsjön fram emot Upplandsgränsen (Hänsch 1928b) = Gustavsmurarna, bla 13H4g 6722250 1584450 och 6722379 1584341, extremrikkärr, täta axagmattor över stora ytor 1983 och senare (PST).
5. Matyxsjön 1918 (Smith 1919), utan år (Almquist 1919) mfl, 13H4g 6723850 1583650, extremrikkärr med gungflymattor av axag-näbbstarr-tagelsävtyp, i mängd 1984 och senare (PST).
6. N om Gustavsmurarna, 300 m N om Tjärnen, 13H4g 6722750 1584950, rikkärr, ställvis dominerande 1983 (GNI).
7. Myr vid Tröskens södra vik, 13H4g 6723850 1584850, rikkärr, pors-starrtyp 1993 (PST).
8. Närmare Trösken (från Stensångersjön räknat) (Almq enl Arnell 1924b), myr vid Tröskens sydända, intill Upplandsgränsen, 13H4h 6723750 1585250, rikkärr, rikligt, dominerande på ett flertal ställen från kärret mot Tjärnen och Gustavsmurarna 1983 (GNI).
9. Kärr 500 m ONO Bultbomurarna (Björkbäck 1976) = Lunta-muren, 13H4g 6724450 1583450, extremrikkärr 1984 (GNI mfl).
10. Luntamurens norra flik, 13H4g 6724850 1583550, litet öppet kärrstråk omgivet av sumpskog, talrika tuvor 1984 (PST & H Hultin).
11. Sänningsmuren, mellan Furuviksvägen och järnvägen, 13H5f 6726950 1578250, rikkärr, uttorkat av dikning, fläckvis i cent-rala delen 1982–83 (PST & GNI), lokalt riklig 2013 (PST).
Äldre uppgifter
Valbo, Långhällarna 1852 (RHn i UPS), utan årtal (Almquist 1919) [numer bara på Upplandssidan vid 13H4g 6720425 1584749, 2005 (PST)]; Stormossen, ymnig (Hartman 1863); vid vägen bortom Grinduga (Hartman 1863, belägg från 1855 i UPS); Furuvik 1910 (G Mattsson i UME), Bultbomurarna (Lindberg 1979) [Lunta-muren?]; Hille, Eskön, sparsamt vid Svartmaren (Arnell 1924b, belägg från 1901 i UPS); Ockelbo, myr vid Mårtensklack (H Smith enl Wiger 1965).
